På måndag har jag äntligen tid hos ortopeden på S:t Göran. Där gjorde jag min första diskbråcksoperation, medan den andra blev gjort på Huddinge. Jag tror nog att båda är bra och kön på S:t Göran är tydligen kortare, så då är det ju inte så mycket att fundera på. Den har varit lång nog som det är ju.
Sen återstår förstås vad de kommer att säga och vad de kan göra. Jag antar att de antingen kommer att steloperera området, eller så lägger de in en artificiell disk. Det är lite pest eller kolera, en artificiell disk kan man ju stöta bort och få komplikationer, men en steloperation kan man bli inkontinent av. Jag funderar på om jag borde ta med mig pappa, så att han får lyssna också. Det kan var bra med flera öron, i synnerhet som jag ju känner att jag trubbar av lite av mina smärtstillande. Men oavsett är det ändå skönt att något äntligen händer, det går inte att gå omkring så här i evigheter, det är hur långtråkigt som helst om inte annat.
1 vecka sedan